Kära läsare! Jag har inte varit på hugget den senaste tiden och därför har skrivandet varit nerprioriterat, men nu börjar energin komma tillbaka och här är jag ;) Varför jag varit låg?? Hmm, äh det struntar vi i :)
Teknikens under spelar mig ett spratt. Jag klarar inte av att tanka bilder från telefonen till datorn. Sedan jag fått Windows 8 i datorn är inte datorlivet sig likt. Det fungerar utmärkt ända tills det ska till en förändring då rackarns är det inte så enkelt längre. Sååå, kära vänner, för er mentala hälsas skull skippa det operativsystemet!!!! Det gör en helt galen....;)
Som ni förstår har jag (för tillfället?) gett upp att föra över bilderna från telefonen till datorn. Det blir därför just nu ingen rapport från min och Thomas resa över Backwaters till Cochin. Jag kommer istället reflektera över Varkala Cliff och Kerala i allmänhet.
Varkala stad är en helt vanlig liten indisk stad. Vid kusten, 2,5 km utanför ligger Varkala Cliff, allmänt kallad The Cliff/Klippan, det är där jag bor och lever just nu. Klippan är som vilket turistställe som helst, väldans anpassat till oss vitingar och det vi kan tänkas behöva i form av boende, mat, shopping, bad mm. Inte lika hysteriskt som Goa, men ändå väldigt turistiskt. "Indien light" är ett vedertaget begrepp om indiska turistorter som Goa och Kovalam och det stämmer även på Klippan.
Bra att veta för den partysugna, Klippan är ett laidback-ställe där det oftast är tyst tidigt på kvällarna - sen kan ju alltid definitionen på tyst diskuteras - vi är ju i Indien.... Här röks det och krökas det förstås, men inte som på många andra viting-turistställen. Fast det är klart - det gäller ju att veta var man ska bo....om man vill ha det tyst, Indientyst alltså.....
Kerala, som staten heter, är en förhållandevis välmående stat och härom dagen fick jag en förklaring på varför det blivit så av en en indisk snubbe som forskar på befolkningsströmmar i Indien. Jo, på 60- 70-talen när Indien fick en massa bistånd från omvärlden valde de flesta stater att satsa på industri, att tillverka och sälja. Kerala, däremot valde att satsa på utbildning. Efter några år skulle industrierna börja klara sig själva och vad händer? Jo, de har förstås en massa människor som vill jobba i industrin, men inga som kan leda företagen, de hade inte folk med rätt kompetens. I Kerala, däremot, hade de då hunnit så långt att de kunde dela med sig av sin kompetens. De började åka till andra delar av Indien för sin försörjning. Keralaborna lärde sig alltså tidigt att utnyttja sin kompetens och tjäna pengar utanför sin egen stat. Detta beteende har fortsatt. Många i Kerala är välutbildade inom yrken som inte är geografiskt bundna. De åker till Dubai, Saudi, Australien mm för att jobba. De tar hem pengarna till Kerala, köper fastigheter mm och klarar sig sedan bra när det är dags att flytta hem igen.
Smakar det så kostar det. Det är, med indiska mått mätt, dyrt i Kerala. Minimilöner finns inte officiellt i Indien, även om facken jobbar för det. Men en intressant jämförelse är att en person som jobbar fyra timmar per dag, sju dagar i veckan (lite mer än vår halvtid alltså) med lägstalön tjänar ca 6 000 rupees (Rs.) i månaden (ca 600 kr) i Kerala. Motsvarande tjänst i många andra indiska stater är 3 000 Rs. I Kerala har också svårt handikappade och andra som inte kan arbeta en liten, liten pension. Inte så att de klarar sig på den, men ändå.... Flera andra stater är rikare än Kerala, men i få (ingen?) är skillnaden mellan fattig och rik mindre.
Det sägs att Kerala är det enda demokratiska ställe i världen som har en kommunistisk regim. Just nu är det inte det, men ofta och under långa perioder har det varit så. När kommunism får den här effekten kan även jag vara kommunist. Sen är Kerala likt övriga Indien (och världen) i andra känsliga frågor som t ex korruption, rika som skor sig på fattiga, förtryck, rättssäkerhet osv.....
Nåväl, nu var det de bra sakerna jag ville visa. Idag kan ca 96% läsa och skriva i Kerala. Det är skolplikt till 16 år och föräldrarna får böta om barnen inte går i skolan.
Tänk er nu Klippan som en affärsidé....näää, det får bli i nästa inlägg..... det är över 30 grader varmt, så nu går jag och badar....;)
Teknikens under spelar mig ett spratt. Jag klarar inte av att tanka bilder från telefonen till datorn. Sedan jag fått Windows 8 i datorn är inte datorlivet sig likt. Det fungerar utmärkt ända tills det ska till en förändring då rackarns är det inte så enkelt längre. Sååå, kära vänner, för er mentala hälsas skull skippa det operativsystemet!!!! Det gör en helt galen....;)
Som ni förstår har jag (för tillfället?) gett upp att föra över bilderna från telefonen till datorn. Det blir därför just nu ingen rapport från min och Thomas resa över Backwaters till Cochin. Jag kommer istället reflektera över Varkala Cliff och Kerala i allmänhet.
Varkala stad är en helt vanlig liten indisk stad. Vid kusten, 2,5 km utanför ligger Varkala Cliff, allmänt kallad The Cliff/Klippan, det är där jag bor och lever just nu. Klippan är som vilket turistställe som helst, väldans anpassat till oss vitingar och det vi kan tänkas behöva i form av boende, mat, shopping, bad mm. Inte lika hysteriskt som Goa, men ändå väldigt turistiskt. "Indien light" är ett vedertaget begrepp om indiska turistorter som Goa och Kovalam och det stämmer även på Klippan.
Bra att veta för den partysugna, Klippan är ett laidback-ställe där det oftast är tyst tidigt på kvällarna - sen kan ju alltid definitionen på tyst diskuteras - vi är ju i Indien.... Här röks det och krökas det förstås, men inte som på många andra viting-turistställen. Fast det är klart - det gäller ju att veta var man ska bo....om man vill ha det tyst, Indientyst alltså.....
Kerala, som staten heter, är en förhållandevis välmående stat och härom dagen fick jag en förklaring på varför det blivit så av en en indisk snubbe som forskar på befolkningsströmmar i Indien. Jo, på 60- 70-talen när Indien fick en massa bistånd från omvärlden valde de flesta stater att satsa på industri, att tillverka och sälja. Kerala, däremot valde att satsa på utbildning. Efter några år skulle industrierna börja klara sig själva och vad händer? Jo, de har förstås en massa människor som vill jobba i industrin, men inga som kan leda företagen, de hade inte folk med rätt kompetens. I Kerala, däremot, hade de då hunnit så långt att de kunde dela med sig av sin kompetens. De började åka till andra delar av Indien för sin försörjning. Keralaborna lärde sig alltså tidigt att utnyttja sin kompetens och tjäna pengar utanför sin egen stat. Detta beteende har fortsatt. Många i Kerala är välutbildade inom yrken som inte är geografiskt bundna. De åker till Dubai, Saudi, Australien mm för att jobba. De tar hem pengarna till Kerala, köper fastigheter mm och klarar sig sedan bra när det är dags att flytta hem igen.
Smakar det så kostar det. Det är, med indiska mått mätt, dyrt i Kerala. Minimilöner finns inte officiellt i Indien, även om facken jobbar för det. Men en intressant jämförelse är att en person som jobbar fyra timmar per dag, sju dagar i veckan (lite mer än vår halvtid alltså) med lägstalön tjänar ca 6 000 rupees (Rs.) i månaden (ca 600 kr) i Kerala. Motsvarande tjänst i många andra indiska stater är 3 000 Rs. I Kerala har också svårt handikappade och andra som inte kan arbeta en liten, liten pension. Inte så att de klarar sig på den, men ändå.... Flera andra stater är rikare än Kerala, men i få (ingen?) är skillnaden mellan fattig och rik mindre.
Det sägs att Kerala är det enda demokratiska ställe i världen som har en kommunistisk regim. Just nu är det inte det, men ofta och under långa perioder har det varit så. När kommunism får den här effekten kan även jag vara kommunist. Sen är Kerala likt övriga Indien (och världen) i andra känsliga frågor som t ex korruption, rika som skor sig på fattiga, förtryck, rättssäkerhet osv.....
Nåväl, nu var det de bra sakerna jag ville visa. Idag kan ca 96% läsa och skriva i Kerala. Det är skolplikt till 16 år och föräldrarna får böta om barnen inte går i skolan.
Tänk er nu Klippan som en affärsidé....näää, det får bli i nästa inlägg..... det är över 30 grader varmt, så nu går jag och badar....;)
Rösta då på Vänsterpartiet i valet!
SvaraRadera