Alkohol på gott och ont

I Indien måste man ha tillstånd för att få servera alkohol på restauranger och på hotell. Dessa tillstånd är dyra vilket gör att endast ett ställe här på Klippan har detta tillstånd. Sååå, serveras det då ingen alkohol här? Jodå, mutor och korruption fungerar lika bra här som i andra delar av världen. "Alla" vet att det serveras alkohol på "alla" restauranger. De flesta mutar bara polischefen och börjar sen sälja.

Helt öppet säljs det dock inte. Flaskorna döljs bakom tidningspapper eller servetter. Ett annat alternativ är att hälla upp drycken i glas utanför restaurangen och servera dem i ogenomskinliga sejdlar, så det inte syns att det är öl i glasen. Lite knepigare med vin, man vill ju ha vinglas, men det dricks inte så himla ofta så det är rätt lugnt. Många fix och trix, men det är ju precis som hemma - den som inte serverar alkohol har färre gäster.

Så här kan en öl- eller vinflaska se ut. Tidningspapper och gummisnodd omkring för att dölja det alla vet - alkohol. Oftast ställer de t o m ner flaskan på golvet för att inte visa polisen att de serverar alkohol. Om polisen gör en razzia så ser de ju ingen alkohol så då är det OK.

Det finns ett systembolag i Varkala by. Dit är det oftast långa köer. Bara män och om en kvinna mot förmodan skulle nedlåta sig till att köpa alkohol så får hon gå före i kön. Jämställdhet när den är som bäst, tycker jag :-)

Jag har bara sett vita kvinnor handla här, men jag tycker det är en lysande idé att vi kvinnor får gå före i kön även hemma.) Nån ordning får det ju vara..... ;-)

Det ser mest ut som en skitig, äcklig kiosk. De säljer inhemsk sprit. Smakar inge' vidare. Vinet har jag testat - odrickbart. Fast nu har jag hört att märket Sula ska vara hyfsat. Får prova det innan jag åker hem. 

Här och där, t ex på Rockcaféet, kan man också köpa fulsprit. Den har jag inte testat, men den lär smaka förfärlig och vara rent hälsovådlig och då menar jag inte bara beroende på mängden man petar i sig. 

En väninna till Mia köpte sig en fin klänning här i Varkala. Hon gick ut på stan och shoppade. Tyckte kanske att folk log och kollade ovanligt mycket, men kände sig fin i sin nya indiska klänning och sträckte på sig lite extra. Hon går till systembolaget och det skrattas och snackas som tusan i kön, när hon som kvinna ska handla. Hon tror förstås att det beror på att en kvinna överhuvudtaget är där. Förklaringen kommer när hon kommer hem till hotellet och personalen frågar: - Varför går du ut i nattlinne?

Så kan det gå, men när jag ändå skriver om alkohol måste jag också visa baksidan och de allvarliga konsekvenser den får på människor som bor här. Alkoholen tar stor plats i Kerala. Ofta är det ju så att när ett folk får lite mer pengar har de råd att köpa alkohol.

Jag har bara sett och hört talas om att det är män som dricker här. Och som de dricker! Dretpackade kommer de hem till sina familjer och beter sig som svin. Grannen till oss kom hem knökfull härom kvällen och slängde ut i princip allt som fanns i huset. Barnen stod bredvid och frun försökte få honom att ta reson och då åkte hon på rejält med stryk. Det var ett förfärligt oväsen och mycket obehagligt. Folk var ju förstås där och försökte få honom att lugna ner sig, men då slog han mot dem med spadar och andra tillhyggen. Det var förfärligt medan det pågick - ute på gatan, strax intill våra hotell. Åsså barnen som stod och såg på... mitt hjärta gick sönder.

Pågår hemma i Sverige också, men här är det mer synligt, åtminstone för mig.

Själv har jag konsumerat väldigt lite alkohol under de här tre månaderna. Några glas svenskt vin, någon enstaka sliskigt söt öl - det är allt. Nästan inget socker. Nästan bara vegetarisk mat eller fisk och skaldjur. Jösses, jag håller på att bli sund ;-) Känns ruggigt bra! Det enda jag saknar är riktigt lagrad ost. Det får bli en lagrad grevémacka på danskt rågbröd eller finskt surdegsbröd när jag kommer hem - när nu det blir.... Jaja, OK då, jag tar gärna ett glas rött till. Mums!