Vissa skillnader mellan oss och de kära indierna och nepaleserna är mindre roliga. De är ena riktigt långsinta, missunnsamma, nyfikna, skitpratare. Jaja, jag vet att vi har våra dåliga sidor vi svenskar också, men just nu är det deras osympatiska beteende vi talar om.
Så här är det: Folk (indier och nepaleser) snackar så galet mycket skit. Om alla andra. Ingen går säker och ju mer domedag och elände det finns att prata om desto bättre. Då kan de ju snacka ändå mera skit om varandra. Det behöver inte alls finnas någon sanning i skitpratet. Minsta lilla grej kan framkalla värsta förtalskampanjen.
De är missunnsamma och vill vara ensamma om framgång. Framgång i det här fallet är samma sak som att tjäna pengar, girigt. Sen gottar de sig i varje uns av svårighet någon annan kan ha. Empati finns inte när det kommer till affärer och det gäller inte bara konkurrenter.
Sen är de ju så förfärligt nyfikna för det bara MÅSTE veta hur det går för andra. Det är ett väldans tjatande om hur många gäster en restaurang har eller hur många uthyrda rum ett hotell har. De ljuger, överdriver och spekulerar för att få reda på så mycket som möjligt. Svaren är lika lögnaktiga och taktiska. Det är sååå tröttsamt.
Jag försöker hålla mig undan och ber Deepak att inte berätta, men han är ju en social rackare och kan inte låta bli. Delvis beror det väl på att han tycker det är skitkul när jag hetsar upp mig över alla som lägger näsan i blöt.
Slutligen är de så väldigt långsinta. Deepak och en annan snubbe, Harri, hade en kontrovers för ett par år sedan. Det handlade såklart om pengar. Fortfarande håller de sig ifrån varandra, för en meningsskiljaktighet som inte var värd många kronor. Deras historia är inte ovanlig.
Deepak, denne kloke man, sa så här härom dagen.
- Eva, du bli arg och ryar ifrån på en gång, sen tar det fem minuter och så har det gått över och du tänker inte på det längre. Dagen därpå kommer du inte ens ihåg det. Jag funderar på varje kontrovers jättelänge och kan inte glömma. Hur gör man för att släppa taget och gå vidare när man rykt ihop?
Visst är han underbar!? Vårt samtal har förstås fortsatt, men det är en annan historia :-)
Måste fundera på vad vi svenskar kan ha för tröttsamt beteende som bara inte går att stå ut med. Hmm, Deepak vet nog....
Så här är det: Folk (indier och nepaleser) snackar så galet mycket skit. Om alla andra. Ingen går säker och ju mer domedag och elände det finns att prata om desto bättre. Då kan de ju snacka ändå mera skit om varandra. Det behöver inte alls finnas någon sanning i skitpratet. Minsta lilla grej kan framkalla värsta förtalskampanjen.
De är missunnsamma och vill vara ensamma om framgång. Framgång i det här fallet är samma sak som att tjäna pengar, girigt. Sen gottar de sig i varje uns av svårighet någon annan kan ha. Empati finns inte när det kommer till affärer och det gäller inte bara konkurrenter.
Sen är de ju så förfärligt nyfikna för det bara MÅSTE veta hur det går för andra. Det är ett väldans tjatande om hur många gäster en restaurang har eller hur många uthyrda rum ett hotell har. De ljuger, överdriver och spekulerar för att få reda på så mycket som möjligt. Svaren är lika lögnaktiga och taktiska. Det är sååå tröttsamt.
Jag försöker hålla mig undan och ber Deepak att inte berätta, men han är ju en social rackare och kan inte låta bli. Delvis beror det väl på att han tycker det är skitkul när jag hetsar upp mig över alla som lägger näsan i blöt.
Slutligen är de så väldigt långsinta. Deepak och en annan snubbe, Harri, hade en kontrovers för ett par år sedan. Det handlade såklart om pengar. Fortfarande håller de sig ifrån varandra, för en meningsskiljaktighet som inte var värd många kronor. Deras historia är inte ovanlig.
Deepak, denne kloke man, sa så här härom dagen.
- Eva, du bli arg och ryar ifrån på en gång, sen tar det fem minuter och så har det gått över och du tänker inte på det längre. Dagen därpå kommer du inte ens ihåg det. Jag funderar på varje kontrovers jättelänge och kan inte glömma. Hur gör man för att släppa taget och gå vidare när man rykt ihop?
Visst är han underbar!? Vårt samtal har förstås fortsatt, men det är en annan historia :-)
Måste fundera på vad vi svenskar kan ha för tröttsamt beteende som bara inte går att stå ut med. Hmm, Deepak vet nog....
Men han är ju för fin denne Deepak. Jag vet att du skriver om indier/nepaleser och att svenskar också har sina sidor. Men vi är bra duktiga på att bråka om pengar. Det har ju splittrat många släkten när exvis dödsbon skall delas. Och efter det långsintehet och bitterhet. Det är nog du som har förmågan att släppa//äntligen i Explorer Åsa R
SvaraRadera